Besöksnäring i förvandling, vad bör en destination göra?
Artikeln är Publicerad i Turismnytt den 12 december 2022
Turistbyråer blir infopoints i förhoppning att alla är digitala. I måldokument ersätts ord som besökare och turism av ordet platsattraktivitet. Delar av marknadsföringen hanteras av företagen när kommunens uppgift som affärsutvecklare tar över. Utvecklingsarbetet är i förvandling och destinationsorganisationer, DMOer, påskyndade av hemester adresserar också sina egna medborgare. Så vad bör en destination värdig topplistor som till exempel undersökningen RESA** göra? Denna undersökning visar att trygghet och säkerhet spelar stor roll för val av svenskarnas resmål tillsammans med atmosfär och bemötande. Destinationer kan tillsammans med kommunen helt säkert göra mer, eller annat än idag.
Inte alltid lyfter det offentliga som en region eller kommun fram storheten i besöksnäringen. Företagare på orten saknar kunskap om varandras utbud och erbjudande. Det saknas nätverk, insikter och planer. Om platsens varumärke känns mer bedagat än åtråvärt behöver det inte vara så.
Besöksnäringen är ofta styvmoderligt behandlad
Besöksnäringen är olika branscher som tillsammans utgör en gemensam, ibland styvmoderligt hanterad näring. Var tredje intjänad krona i besöksnäringen kommer från handeln, ändå kan det heta ”besöksnäring och handel”. Företag i besöksnäringen kallas ibland för ”aktörer” eller kort och gott ”näringslivet”. Ibland kallas tjänstemän i kommunala näringslivsbolag för ”näringslivet”, framför allt när en arrangör vill ge sken av att riktiga företag är tillfrågade. Det kan bli lite förvirrat här.
Vi talar om en näring med hundratusentals anställda och en omsättning på över 300 miljarder varav hundra miljarder på export. (Alltså inresande besökare från andra länder enligt siffror från 2019.) Så frågan är berättigad, vad kan en kommun göra för en stark besöksnäring?
Det finns mycket att vinna på att aktivera sig i en så stor och växande näring. Även om näringslivsfrämjande ligger utanför kommunernas obligatoriska uppgifter vore det osmart att tacka nej till skatteintäkter. Besöksnäringen skapar arbetstillfällen och livskvalitet för de boende och värden för besökare, ett växande utbud ger ett växande näringsliv som ger skatteintäkter och ökar platsens attraktivitet.
Hur ska besöksnäringsarbetet organiseras?
Det är dock inte självklart hur kommunerna ska organisera sitt besöksnäringsarbete. Eller ens vilka arbetsuppgifter som ska hanteras av en DMO. Det finns ett brett spektrum från helkommunala organisationer i förvaltningar eller i bolagsform till blandformer av kommunala bolag och ekonomiska föreningar, inte sällan i samverkan med näringslivet*. Uppgifterna för en DMO kan handla om att hitta, paketera och marknadsföra reseanledningar, strategisk planering, kunskapsuppbyggnad kring statistik, erbjudande, målgrupper och uppföljning samt rådgivning och stimulans till lokala företag, de som känner besökaren. En viktig del handlar om relationsbyggande med ägare, regioner, Länsstyrelse och Visit Sweden samt att förmå kollegorna på trafikkontor, park och natur, miljö och hälsa, samhällsplanering att inse potentialen i besöksnäringen och prioritera besökare i sina planer och program. Det gäller att planera, genomföra, följa upp och utvärdera. Repeat.
Politikernas intresse och och kunskap avgörande
DMOers ambitioner kan mycket väl omsluta såväl besökare som medborgare. Arbetet ska spela roll för att göra själva platsen och platsvarumärket, eller flera varumärken, attraktivt så att kommunen i slutänden tjänar på sin investering. Arbetet kan också få effekt på investeringar och att kompetens flyttar in. Om det i kommunen utöver själva besöksnäringsarbetet finns planer för platsvarumärken kan dessa med fördel införlivas i DMO-arbetet.
Avgörande är företagens behov, möjligheter och önskemål, politikernas intresse för och kunskap om besöksnäringen, att anslagen följer förväntningar och att målen är lika tydliga som de förväntade effekterna. Tillsammans kan företag som på riktigt vill, kunniga politiker och skickliga tjänstemän få såväl avkrokar som citycentra att klättra allt högre på listorna.
*2018 genomförde SKR en enkätundersökning av kommunernas arbete med turism och besöksnäring som sammanställts i rapporten Kommunerna och besöksnäringen. Rapporten är en sammanställning över det kommunala turism- och besöksnäringsarbetet.
** SNDMO, utvecklar svensk besöksnäring genom att samla destinationsorganisationer och städer från Sveriges större kommuner och har under flera år genomfört undersökningen RESA.